Folkbärs och dunkadunka
Precis hemkommen från kvällspromenad. Sugen på att göra något. Så sitter man här med frusna öron, dricker grönt te, lyssnar på Bowie och syr upp ärmar på en klänning. Lördagskväll!
Kulturhuset
Det händer mycket på Kulturhuset nu. Sally Mann-utställningen pågår fortfarande, för den som ännu inte sett. Förra helgen startade Jesper Walderstens utställning av nya boken "Här kommer jag", döpt efter hans narcissistiska dotter. Och idag är det vernissage för festivalen LARM - "en festival med livemusik, elektronik och performance men också installationer, interaktiva verk och video". Det rör sig alltså om en nordisk ljudkonstsfestival, av och med enbart kvinnor.
Utställningen öppnar idag och det kommer att finnas ljudkonstsinstallationer på alla våningar från plattan och uppåt. Man kommer också kunna beskåda ett artificiellt fyrverkeri av isländskan Hekla Dögg Jónsdóttir, bland mycket annat.
Länkar:
Kulturhuset
Monki
Var inne på nyinvigda butiken Monki igår. Inredd som en godisbutik kommer den nog falla många 16-åringa fashionista-bloggare i smaken. Inte minst de från Göteborg. Bakom butiken ligger Weekday MTWTFSS/Cheap Monday och Monki ligger bara ett stenkast från deras palats på Götgatan.
Hursom, bland gyttret av tjejkläder hittade jag denna söta lilla turist-/klubbväska, till det facila priset av 80 kronor.
Annars var det prisvärda kläder av egna märket Monki, färgglada Adidas-sneakers, oversize och grafiska tryck som gällde. Sådär lagom kul, men det säljer ju bra...
Skogskyrkogård
After party
Sport
Idag fick jag ManuFactums produktkatalog på posten. Den innehåller allt mellan himmel och jord och alla produkter är tillverkade med tysk precision och håller högsta kvalité. Titta bara på dessa vackra badmintonrack. Need I say more?
http://www.manufactum.de/
Bowie/Jagger
David Bowie & Mick Jagger - Dancing in the street:
David Bowie - Life on Mars:
Födelsedag
Godmorgon Söndag!
Idag är det Marie bebådelsedag, även kallad vårfrudagen. Efter en fin ordförvrängring blev vårfrudagen till våffeldagen. Det är således inte bara Marie bebådelsedag idag utan också våffeldag.
Glöm inte att ställa om klockan, en timme fram ska den.
Expressen Fredag
Efter att ha hällt i mig en mokabryggare med kaffe och läst igenom SVDs kulturdel ackompanjerad av svängig countrypop på radions P2 måste jag medge att fredagskänslan börjar komma.
Något som dessutom gläder mig är att bratkulturen verkar vara på utdöende. Åtminstone får dom inte ha sitt Stureplan ifred. Grodan har ju spelat house så länge någon kan minnas. Teatron har öppnat. SpyBar är nu snarare ett tillhåll för spinkiga, androgyna killar i konstiga kläder än E-Type. Och nästa vecka har klubben NEU premiär. Folk från Cocktail club och Fredsgatan ligger bakom, klubben kommer husera på Sturegatan. Soundtracket är inte helt oväntat house och techno av alla dess slag.
Men överklassen är ju knappast död. Journalisten och författaren Susanne Popova kom för någon vecka sedan ut med sin nya bok, Överklass - en bok om klass och identitet. I denna berättas om den moderna överklassen, hur de är, vad de gör och hur man känner igen dem. Och här är den som man vill ha den. Välklädd och väluppfostrad.
New Wave
Kalejdoskop
Till er som redan lyssnar: grattis. Till er som ännu inte upptäckt Kalejdoskop i Sveriges Radio P2 är det här ett tips.
Kalejdoskop är ett mångmusikaliskt program som bjuder på mixar beståendes av poppen du vill ha koll på, elektronikan du inte visste fanns och världsmusiken du tycker om.
Kaledjoskop spelas på en radio nära dig mändag till onsdag från klockan 13:30.
Liljevalchs
Visar lite alternativ konst från herrarnas toalett här nedan:
http://www.liljevalchs.stockholm.se/
Söndag
Tracey Thorn
Tracey Thorn.
Så nu var det gjort. Hade bara tänkt nämna hennes namn. Man vill ju inte vara sist liksom.
Det råkar vara så att Tracey Thorn, rösten till Everything But The Girl, har släppt en soloskiva. Och den hyllas av Sveriges samlade journalist- och kritikerkår med farbrorn Lokko i täten.
Och det är ju kul.
Skivan heter Out of the woods och tunga dansnamn som Ewan Pearson och Metro Area står som medproducenter. Men det är ingen skiva att dansa till, även om det finns spår som i rätt mixares händer kan bli dansgolvsmateria.
Det rör sig om en ganska så lugn elektronisk vandring mot något som ibland mest liknar triphop. Det är ömsom elektronisk dansmusik, som på Grand Canyon, och ömsom väldigt avskalat, som på Nowhere Near, där man förlitat sig på Thorns trygga och avslappnade stämma. Men mestadels rör det sig om finstämd pop, antingen ackompanjerad av programmerade trummor eller lugnare stråkar.
Snoop Doggy Dogg
Snoop Dogg är ju som bekant i Stockholm just nu. Igår uppträdde han på Globen tillsammans med P Diddy och i natt greps han narkotikapåverkad.
Calvin Cordozar Broadus Jr, som han egentligen heter, fick lämna urinprov och är nu misstänkt för ringa narkotikabrott. Troligtvis kommer han få böter för tilltaget.
Men känns det inte som öppet mål för svensk polis? Att gripa Snoop för något som helst narkotikarelaterat. Det lär ju bara vara att gå i närheten av killens turnébuss för att känna doften av granbarr.
Dansbands-rockers!
Dagens SVD täcks av ett trånande småstadspar som dansar någon form av pardans, troligtvis foxtrot. Senaste numret av DN PåStan täcktes även den av ett dansande par och man fick i tidningen följa med på dansbandskväll på danspalatset med det passande namnet Yesterday. Men det är ingen tvekan om det: det råder dansbandsfeber.
När svensk hiphop, skateboard och fashion inte känns särskilt spännande längre är folk tvungna att söka sig till nya subkulturer. Trenden som bekräftats i våra stora dagstidningar har ju redan visats på tv sedan veckor tillbaka. Kanske först och främst i Let's dance på TV4, men också i SVT:s Leende guldbruna ögon.
Leende guldbruna ögon handlar ju om Lennart och hans dansband, det första blattedansbandet, Lennartz. Lennart är en skönsjungande ung man som inte riktigt lyckas scora på dansbandsmarkanden därför att han råkar vara svart. En social skildring av det svenska samhället. Sista avsnittet visas ikväll på ettan.
På bilden ovan syns förresten Lennes orkester, ett svenskt dansband från det glada sjuttiotalet. De har lyckats pricka in oversize-trenden med sina härliga kragar. De har också lyckats pricka in vårens frisyrtrend: kalufsen.
Konstlexikon
Artist: Raoul Hausmann
Artist's Lifespan: 1886-1971
Title: The Spirit of Our Time
Date: 1921
Location of Origin: Germany
Medium: Combine
Original Size: Height: 12 3/4 in
Style: Dada
Genre: Automata
Snygg Matematik
Omslag: Matematisk uppslagsbok, William Karusch.
Så här snyggt kan det vara med matematik.
Töntar United
Förlåt, men var bara tvungen att slänga in den här bilden på Håkan Lidbo, Mats Almegård och Andreas Tilliander, programledarna för Ström i P2. De ser så skönt tråkigt töntiga ut. Mediaglasögonbågar och sofistikerat svartklätt. Påminner lite om när housemusiken var allt det där runt 00-talet. Vad kul det kan vara med elektronisk musik! Det är bara Calle Dernulf som saknas sedan är brödraskapet fullständigt...
Dagen i Ord.
Dagen som gått skulle kunna beskrivas som aningen vimmelkantig. Dagens outfit tillhörde lätt bag ladyn jag såg på stan. Leopardmöntrade tajts, midjekort skinnjacka med luva, fejk-Buffalos och tillhörande kassar.
Dagens kändisskådning blev en härlig blandning. Först såg jag Helena Bergström och Colin Nutley på Sergelstorg, sedan smygtittade jag på Jay-Jay på Acne. Såg senare densammes fru+barn. Hann även med att se Björn Kjellman och Mårten Andersson.
Dagens dos med koffein uppgick till en 3-koppars mokakanna till frukost, en dubbel espresso till lunch och en enkel espresso på eftermiddagen. Ena espresson togs på Caffelini på Västerlånggatan, troligtivs det närmsta man kommer Italien här i Sthlm. Den lilla espressobaren känns som en härlig pastish på vilken som helst sådan i Venedig.
Har för övrigt sett ovanligt mycket tiggare på stan idag. En hel drös med Jag är hungrig-skyltar. Och en hel annan drös som kör på sitta blickstilla och lida-tricket. Men dagens blir nog de två gatumusikanter vid Södermalmstorg som stod inklämda i en liten telefonkiosk och spelade svängig dragspelsrejv. Bra där.
Stockholm, en stad i världen.
Gutes dinge
I varje människa med lite självaktning bor en liten facitisk sydeuropeisk gubbe med färgade manschesterbyxor som behöver sin dos med tillfredställelse. Denna gubbes våta dröm och bibel är ManuFactums produktkatalog.
ManuFactums slogan är "Es gibt sie noch, die guten Dinge", vilket fritt översatt betyder att det fortfarande finns saker som är bra här i livet.
Det är dessa bra saker som Manufactum saluför. Deras katalog innehåller allt mellan himmel och jord, högt och lågt, från läderfotbollar till tandborstar av finaste svinborst, allt som man kan tänkas behöva för att upprätthålla sitt luxuösa leverne.
Med den gemensamma nämnaren att allting håller högsta kvalité. Sida efter sida är full med nitisk perfektion och högkvalitativa produkter. Det finns bara en nackdel, smakar det så kostar det...
Och för oss som inte bor på ett gods får det kanske räcka med att dregla över sidorna med dessa vackra saker som gör livet värt att leva.
Beställ finfina kopparspikar, språjlans gummistövlar, sylvassa rakknivar, ett eget exemplar av katalogen, eller annan materiell perfektion på:
http://www.manufactum.de/
Kulturkrock
Under helgen som gått har jag ägnat mig åt idel kulturella aktiviteter.
Lördagen vigdes som sagt åt Sally Mann-utställningen och gårdagen spenderades på Moderna Museet och deras Rauschenberg-utställning. Plus att jag under söndagen inmundigade flertalet koppar te, vid ett och samma tillfälle.
Om sanningen ska fram var Rauschenberg lite för svårt för mig, jag är ju å ena sidan ingen direkt konnässör men å andra sidan tyckte jag ändå att det var fin väggutsmyckning.
Förutom den mer berömda geten var det mycket klippa&klistra-kollage och Robert Rauschenberg verkade ha haft riktigt kul när han kladdade färg på döda fåglar, gamla mattor och annat bättre begagnat skräp.
Candy Cigarette, 1989
Var och tittade på Sally Mann-utställningen på Kulturhuset idag. Jag har alltid varit lite pryd och konservativ så Mann's fotografier på sina nakna döttrar faller mig inte riktigt i smaken. Något jag tydligen delar med den amerikanska söderns kristna höger. Yiiiiehaaaa!!!
Däremot kan jag inte undgå att slås av den drömska sagokänsla man drabbas av när man tittar på Mann's landskapsbilder över just den amerikanska södern. Bilderna på de dimmiga landskapen känns på något sätt overkliga. Fotografierna är tekniskt experimentella, mestadels tagna med gammal storbildskamera, och sedan framkallade i egna kemikalier blandade med te.
Så, ifall du gillar den amerikanska södern, drömlika landskap eller barn i kejsarens nya kläder, ta en tur förbi Kulturhuset innan den 6:e maj.
Nyinkommet
Har uppdaterat skivsamlingen. Synd bara att denna amasonkvinnas musik inte är lika tilltallande som hennes avantgardiska yttre. Well, skivomslaget är ju i alla fall fint att se på.
Har även införskaffat La Bionda - I wanna be your lover, som möjligtvis kan kategoriseras som rymdinspirerad kärlekstramsig dagisdisko. Kanske.
Life is a parade
Igår försökte vi titta på film. Det gick väl lite sisådär. Filmen som stod på schemat var Under the Cherry Moon, ett svartvitt epos med Prince i huvudrollen och var dessutom på vhs. Prince stod också för regi och Prince & the Revolution stod för musiken.
Prince spelar en gigolo som söker lyckan på Rivieran genom att få ihop det med rika tanter. Och säga vad man vill om Princes musik, men skådespeleriet, ojojoj, det är inget vidare. Prince är sliskig och har så överdriven mimik att det är svårt att ta filmen för något annat än det egocentriska hobbyprojekt det faktiskt måste vara. Punkt.
- Only men that are confused wear loafers. Are you confused?
Movement
